Tomas Klingström, Unga Forskare-stipendiat 2010, berättar om sitt första år som Anders Wall-stipendiat och medlem av Wallumni.
När man får ett Anders Wall-stipendium får man inte bara en summa pengar, man blir även medlem i ett nätverk av spännande människor som i samband med olika aktiviteter träffas, utbyter erfarenhet och har det trevligt. Genom att beskriva mitt första år som Wallumni hoppas jag ge nya stipendiater en inblick i vad att vara en Wallumni innebär och gamla Wallumni en nostalgisk återblick i hur det var att vara ny och oerfaren i gänget.
En väl genomförd show
Jag fick reda på att jag erhållit stipendiet ungefär en månad innan stipendiet skulle offentliggöras. Månaden mellan de goda nyheterna och utdelningen gick som en dans fram till dess att det var dags att skriva talet. Jens Welins instruktioner var här till ovärderlig hjälp med både förslag på teman och hur talet bör lättas upp med anekdoter. Efter att ha haft förmånen att sitta i publiken på flera Anders Wall-föreläsningar i Uppsala visste jag att jag kunde förvänta mig en väl genomförd show. Men ändå blev jag förvånad, främst över det intresse Anders visade oss stipendiater men även den musikaliska förmåga som Giresta-stipendiaterna visade.
Wallumni-resa till Estland
Den första Wallumni-aktiviteten jag deltog i var resan till Tallin i september 2010. Jag har varit i Tallinn flera gånger som turist och har läst mycket om det goda företagsklimatet. Men att få lyssna på politiker som Marina Kaljurand och Juhan Parts visade hur tydligt Estland har ställt som mål att komma upp till en ekonomisk nivå i höjd med resten av norden. Avo Kaasik ska ha stort tack för det enormt spännande programmet. Ett särskilt personligt minne kommer även att vara hur jag och några andra Wallumni träffade på finansministerns rådgivare, Kairi Uustulnd under en improviserad guidning genom gamla stan klockan 3 på natten. Det hela resulterade i en mycket spännande diskussion kring Estlands låglånepolitik som endast avslutades då Kairis arbetskamrater hämtade in henne för ett viktigt budgetmöte kl 4 på söndagsmorgonen.
En dörröppnare
Att vara en Anders Wall-stipendiat öppnar många dörrar. Tydligast är det här för de stipenidater som åker till handelskammrarna i Shanghai och Londom. Men även vi som fått stipendium inom lantbruk, forskning och ung företagshamhet kan se många dörrar öppnas. Jag har använt uppmärksamheten och en del av pengarna från stipendiet för att etablera Uppsala Naturvetenskapliga Förening som en liten forskningskoncern där studenter forskar och publicerar i samarbete med forskare på Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och Warszawas universitet. När jag efter att ha vunnit Venture Cup öst deltävling 1 i höstas i förbigående nämnde stipenidet för en av jurymedlemmarna stirrade hon på mig och förklarade att jag bör ta upp den typen av utmärkelser eftersom det inger ett förtroende hos bedömarna.
Spännande nätverk
För mig är Wallumni ett sätt att träffa spännande människor från många olika bakgrunder men med ett gemensamt intresse för entreprenörskap och affärsutveckling. Som nybliven stipendiat ger sällskapet en otrolig möjlighet att lyssna och lära sig av väldigt spännande människor när vi träffas under resor, den årliga Anders Wall-föreläsningen i Uppsala och stipendieutdelningen på Anders Walls födelsedag.